Vad är cybersäkerhetslagen från 2019? En komplett guide

Cyberhot har blivit en ständigt närvarande fara. Från små startups till multinationella företag är ingen immun. Ransomware-attacker ökar. Känsliga dataläckor sker nästan varje vecka. Hackning från olika stater är inte längre fiktion, det är en hård verklighet. Med sådana växande digitala sårbarheter driver det globala samfundet på för starkare cyberförsvar och, ännu viktigare, efterlevnad av robusta cybersäkerhetsregler.

En av de viktigaste förordningarna inom detta område är Cybersecurity Act från 2019. Även om den är mindre känd jämfört med HIPAA eller ISO 27001, spelar denna förordning en avgörande roll för att stärka det digitala förtroendet i hela Europeiska unionen. Men vad exakt är Cybersecurity Act? Varför ska organisationer som hanterar IKT-produkter och -tjänster ta den på allvar?

Låt oss bryta ner det.

Vad är cybersäkerhetslagen från 2019?

Cybersäkerhetslagen från 2019 är ett viktigt lagstiftningsinitiativ från Europeiska unionen (EU) för att förbättra sitt försvar mot digitala hot. Den trädde i kraft den 27 juni 2019 som förordning (EU) 2019/881, vilket markerar ett betydande steg mot ett enat och säkert digitalt Europa.

Varför skapades cybersäkerhetslagen?

Behovet av cybersäkerhetslagen uppstod på grund av det ökande antalet cyberattacker riktade mot kritisk infrastruktur, finansiella system, molnplattformar och IoT-enheter över hela Europa. De befintliga nationella standarderna gjorde det svårt för företag att hantera efterlevnaden och för konsumenter att veta vilka produkter som verkligen var säkra.

EU insåg att cybersäkerhet inte kunde vara valfritt eller isolerat. En fragmenterad strategi för digital säkerhet var inte längre hållbar. En harmoniserad, alleuropeisk strategi var avgörande.

Hur utvecklades det?

Före 2019 arbetade ENISA under ett tillfälligt mandat, mestadels i en rådgivande roll. Samtidigt följde organisationerna ett lapptäcke av frivilliga säkerhetsramverk och certifieringar på nationell nivå. Detta ledde till inkonsekvenser, höga efterlevnadskostnader och utbredd förvirring.

Cybersäkerhetslagen gav tydlighet och struktur:

• Det gjorde ENISA permanent, med utökade befogenheter att bistå EU:s medlemsstater, samordna insatser och förbättra beredskapen.
  
• Det införde ett ramverk för EU-omfattande cybersäkerhetscertifieringar, vilket gör det möjligt för företag att certifiera säkerheten för sina IKT-produkter, -tjänster och -processer på olika säkerhetsnivåer.

Lagen stöder EU:s bredare strategi för en digital inre marknad och uppmuntrar gränsöverskridande handel och innovation samtidigt som den stärker digital säkerhet och konsumenternas förtroende.

Till skillnad från äldre cybersäkerhetslagar som ofta var reaktiva, är cybersäkerhetslagen från 2019 proaktiv. Den fokuserar inte bara på att reagera på incidenter utan också på att bygga en kultur där säkerheten först och främst prioriteras. Den betonar certifiering, standardisering och långsiktig motståndskraft.

Denna förordning satte tonen för framtida lagstiftning i EU, inklusive förslag till lagen om cyberresiliens, som syftar till att komplettera och bygga vidare på dess grund.

Kort sagt är cybersäkerhetslagen från 2019 en grund för digital säkerhet i EU och en signal till världen att efterlevnad av cyberregler inte är valfritt.

Riktlinjer, bästa praxis och ramverk i cybersäkerhetslagen från 2019

En av de mest betydelsefulla delarna av cybersäkerhetslagen från 2019 är skapandet av ett omfattande ramverk för cybersäkerhetscertifiering. Detta är ett strukturerat, nivåindelat system utformat för att bygga förtroende för digital teknik i hela EU. Oavsett om det är en molntjänst, en smart hemenhet eller en mjukvaruplattform, ger lagen en färdplan för att bevisa dess cybersäkerhetsberedskap.

EU:s ramverk för cybersäkerhetscertifiering

Det certifieringsramverk som införs genom lagen fokuserar på att utvärdera cybersäkerheten hos IKT-produkter, tjänster och processer genom formella certifieringssystem. Dessa system är frivilliga (för närvarande), men de spelar en stor roll för att stärka EU:s cybersäkerhetsmarknad och minska osäkerheten bland både konsumenter och företag.

Varje certifieringssystem inkluderar:

• Definierade säkerhetskrav
• Evalutionskriterie
• Testmetoder
• Utgivningsförfaranden
• Övervaknings- och tillsynsregler

Målet är att säkerställa att varje certifierad produkt eller tjänst uppfyller en erkänd nivå av cybersäkerhetsgaranti, vilket ger både köpare och användare trygghet.

Tre nivåer av säkerhet

Certifieringsramverket fungerar enligt en nivåindelad modell.

1. Grundläggande
   • Fokuserar på skydd mot minimala risker.
   • Lämplig för produkter eller tjänster med lägre risk.
   • Kräver begränsad testning och utvärdering.
     
2. betydande
   • Riktar sig mot mer betydande cybersäkerhetshot.
   • Innebär strukturerade bedömningsförfaranden.
   • Kräver överensstämmelsesbedömningar av ackrediterade organ.
     
3. Hög
   • Reserverad för kritiska system eller högriskprodukter.
   • Kräver intensiva, oberoende utvärderingar och kontinuerlig uppföljning.
   • Idealisk för samhällsviktiga tjänster, finans, hälsa eller offentlig infrastruktur.

Denna nivåindelade modell gör det möjligt för organisationer att välja en nivå som är lämplig för deras riskexponering och efterlevnadsmål.

Kärnprinciper och bästa praxis

Cybersäkerhetslagen från 2019 främjar också flera bästa praxis som överensstämmer med bredare cybersäkerhetsregler och ramverk:

• Säkerhet genom design och som standardProdukter bör vara säkra från början och inte bara efter driftsättning.
• ÖppenhetCertifieringsdetaljer och kriterier publiceras öppet.
• Återanvändbarhet av bevisCertifieringskomponenter kan återanvändas över olika system för att minska kostnaderna.
• harmoniseringSyftar till att ersätta fragmenterade nationella certifieringsprogram med en enda, EU-omfattande strategi.

Även om lagen är EU-specifik, är dess ramverk i linje med globala ansträngningar för att etablera standardiserade cybersäkerhetsregler. Många av dess principer återspeglar ISO 27001, NIST CSF och CIS-kontroller, vilket gör det enklare för multinationella organisationer att kartlägga efterlevnadsinsatser över olika jurisdiktioner.

Varför ska organisationer bry sig om cybersäkerhetslagen från 2019?

I dagens digitalt fokuserade ekonomi är efterlevnad en strategisk fördel. Cybersäkerhetslagen från 2019 erbjuder en framåtblickande, strukturerad strategi för cyberberedskap, vilket kan ge organisationer en konkurrensfördel samtidigt som det hjälper dem att hantera risker mer effektivt.

Så varför ska din organisation bry sig om just denna cybersäkerhetslag?

1. Det bygger förtroende hos kunder och partners

Oavsett om du erbjuder molntjänster, IoT-enheter eller företagsprogramvara vill kunderna ha en försäkran om att dina produkter är säkra. EU:s cybersäkerhetscertifiering ger just detta.

• Certifierade produkter visar att de uppfyller tydligt definierade cybersäkerhetsföreskrifter.
• Det är lättare att vinna kontrakt, särskilt med myndigheter eller stora företag som prioriterar efterlevnad.
• Det ger potentiella partners mer förtroende för er verksamhet.

2. Det framtidssäkrar ditt företag

Cybersäkerhetslagen från 2019 lägger grunden för vad som komma skall. EU rör sig redan mot obligatorisk certifiering inom vissa högriskkategorier genom nya förslag som lagen om cybermotståndskraft. Frivillig certifiering kan snart bli ett lagkrav idag.

• Tidig implementering ger dig tid att förbereda dig.
• Du minskar risken för böter, störningar i verksamheten eller regelhinder i framtiden.
• Du ligger steget före konkurrenterna som är långsammare på att anpassa sig.

3. Det minskar cybersäkerhetsrisken

Cyberhot är oundvikliga. Implementeringen av CSA-certifieringsramverket hjälper till att minimera sårbarheter under hela din produkt- eller tjänstelivscykel, särskilt när organisationer aktivt övervakar kända svagheter som dokumenterats i betrodda system. sårbarhetsdatabaser används av säkerhetsteam världen över.

• Det främjar inbyggd säkerhet och integrerar säkerhet från grunden.
• Det förbättrar din interna cybersäkerhetsställning och minskar sannolikheten för framgångsrika attacker.
• Regular revisioner och bedömningar förbättrar ansvarsskyldighet och incidenthantering.

4. Det stärker marknadstillträdet i hela EU

Med över 27 medlemsstater kan Europeiska unionen vara komplex för företag som navigerar i flera nationella cybersäkerhetsregler. Lagen förenklar detta genom att skapa en enda EU-omfattande standard.

• Certifiering enligt lagen säkerställer att du uppfyller kraven i alla EU-länder.
• Det eliminerar behovet av att anpassa sig till olika säkerhetsramverk på nationell nivå.
• Det är mer effektivitet och lägre efterlevnadskostnader.

5. Det signalerar operativ mognad

Numera bryr sig intressenter, inklusive investerare, mycket om digital riskhantering. Efterlevnad av erkända cybersäkerhetsregler ses som ett tecken på mognad och ansvar.

• Det kan förbättra ditt varumärkes offentliga uppfattning.
• Det gör due diligence-processer smidigare vid partnerskap, fusioner eller finansieringsrundor.
• Det hjälper till att etablera din organisation som en säkerhetsmedveten ledare inom ditt område.

Vem måste följa cybersäkerhetslagen från 2019?

En av de vanligaste frågorna om denna cybersäkerhetslag är: "Gäller det min organisation?" Det korta svaret? Om ditt företag handlar med digitala produkter, tjänster eller infrastruktur som är verksamt inom eller riktar sig till Europeiska unionen, ja, det är viktigt för dig.

Cybersäkerhetslagen från 2019 påverkar främst organisationer som är involverade i:

• IKT-produkter och -tjänsterDetta inkluderar mjukvaruleverantörer, hårdvarutillverkare, molntjänstleverantörer och utvecklare av digitala plattformar och uppkopplade enheter.
• Kritisk infrastrukturOperatörer av samhällsviktiga tjänster såsom energi, hälso- och sjukvård, finans, vattenförsörjning och transporter.
• Statliga entreprenörer eller leverantörerAlla privata företag som arbetar med EU:s myndigheter eller offentliga institutioner.
• Leverantörer av hanterade tjänster (MSP:er)Särskilt de som erbjuder cybersäkerhetslösningar eller support över EU:s gränser.

Om ditt företag säljer en smart termostat, molnbaserad app, industriell sensor eller till och med digital autentiseringsprogramvara som används i EU, då befinner du dig i efterlevnadszonen.

För närvarande är certifiering enligt lagens ramverk frivillig. Detta förväntas dock snart ändras för digitala produkter och tjänster med hög risk. Europeiska kommissionen har klargjort att:

• Certifiering skulle kunna bli obligatorisk för vissa IKT-kategorier enligt framtida regleringar.
• Produkter som utgör höga cybersäkerhetsrisker (som kritiska IoT-enheter eller molntjänster som används i känsliga miljöer) kommer sannolikt att vara de första i tur.

Tidiga användare som certifierar sig nu kommer inte bara att ligga steget före, de kommer också att vara redo.

Organisationer som bör ta cybersäkerhetslagen från 2019 på allvar

• Tekniska startups lansera appar eller smarta enheter på EU-marknader
• Stora mjukvaruleverantörer med SaaS-plattformar som används av EU-kunder
• Molnleverantörer erbjuder lagrings- eller datortjänster i Europa
• IoT-tillverkare säljer uppkopplade hem- eller industriella enheter
• Hälso- och sjukvårdsföretag eller fintech-företag hantering av känsliga användaruppgifter
• Statliga IT-leverantörer samarbete med EU-institutioner

Även om ditt huvudkontor ligger utanför EU, säg i USA eller Indien, måste du fortfarande följa reglerna om din digitala produkt eller tjänst används inom EU.

Cybersäkerhetslagen 2019 jämfört med andra säkerhetsramverk

Cybersäkerhetslagen från 2019 är en viktig milstolpe inom europeisk cybersäkerhetspolitik, men hur skiljer den sig från andra välkända ramverk och regleringar? Låt oss jämföra den med några av de mest erkända standarderna runt om i världen, inklusive HIPAA, ISO, NIST, SOC och ... CIS.

Cybersäkerhetslagen 2019 jämfört med HIPAA

Nedre raden: HIPAA fokuserar på dataskydd inom hälso- och sjukvården, medan cybersäkerhetslagen från 2019 har en mer produkt- och infrastrukturfokuserad strategi, med strävan efter certifiering och förtroende i den digitala leveranskedjan.

Cybersäkerhetslagen 2019 jämfört med ISO (ISO/IEC 27001)

Nedre raden: ISO 27001 handlar om att hantera organisatoriska risker och skapa en säker kultur, medan EU:s cybersäkerhetslag erbjuder certifiering på produktnivå och hjälper företag att visa pålitlighet på digitala marknader. Organisationer som vill stärka sina system för informationssäkerhet investerar ofta i ISO 27001-certifieringstjänster att etablera ett strukturerat ramverk för efterlevnad innan man expanderar till reglerade marknader.

Cybersäkerhetslagen 2019 jämfört med NIST-ramverket

Nedre raden: NIST är ett allmänt använt strategiramverk, medan Cybersecurity Act införlivar efterlevnadsbaserade certifieringar. De två kan komplettera varandra för företag som verkar internationellt.

Cybersäkerhetslagen 2019 jämfört med SOC (SOC 2)

Nedre raden: SOC 2 är idealisk för tjänsteleverantörer som hanterar känsliga kunduppgifter, medan cybersäkerhetslagen hjälper till att certifiera förtroende på produktnivå i EU.

Cybersäkerhetslagen 2019 jämfört med CIS-kontroller

Nedre raden: CIS är mer taktiskt och dagligt fokuserat, medan cybersäkerhetslagen 2019 tillhandahåller ett förtroenderamverk på makronivå som formaliserar ett företags cybersäkerhetsstyrka.

Även om dessa ramverk kan skilja sig åt i omfattning, geografi och tillämpning, delar många av dem samma mål: att förbättra cybermotståndskraften och minska risker. Faktum är att cybersäkerhetslagen från 2019 ofta överlappar dessa ramverk i praktiken. Det innebär att företag som redan följer ISO, NIST eller SOC 2 ofta kan utnyttja befintliga ansträngningar för certifiering enligt EU-lagen.

Cybersäkerhetslagen från 2019: Regelefterlevnad idag, förtroende imorgon

I takt med att cyberhoten fortsätter att utvecklas, måste även våra åtgärder göra det. Cybersäkerhetslagen från 2019 är ett djärvt och nödvändigt steg från Europeiska unionens sida för att stärka sitt digitala försvar och främja förtroende i en alltmer uppkopplad värld.

I stället för att vara en betungande reglering erbjuder denna cybersäkerhetslag företag en strukturerad, flexibel och framåttänkande väg till cybersäkerhetsgarantier. Genom frivilliga certifieringar, tydliga ramverk och konsekventa standarder kan organisationer visa sitt engagemang för säkerhet.

Att anpassa sig till denna EU-lag om cybersäkerhet kan hjälpa dig att:

• Stärk din marknadstrovärdighet
• Förbättra din säkerhetsställning
• Framtidssäkra ditt företag för kommande cybersäkerhetsregler
• Expandera till EU-marknaden med större enklare

Börja implementera idag och förvandla efterlevnad till en konkurrensfördel.

Hur skulle smartare säkerhet kunna se ut? Utforska med Veltar.

Börja din gratis provperiod idag.

Kom igång